Ljubomir T. Dević tar till orda

Ljubomir T. Dević tar till orda

Om bloggen

Läraren, författaren och whistleblowern Ljubomir T. Dević debatterar samhällsaktuella, kulturhistoriska och humanistiska frågor. Han publicerar även krönikor, debattartiklar, reportage, noveller, dikter med mera på sin blogg. Välkomna till en insiktsfull, reflekterande och nyanserad mötesplats inför framtiden - en hållbar värld över gränser utan mainstreammedias påverkan och propaganda!

Fram för fler kloka gummor!?

Svenskt arbetslivPosted by Ljubomir T. Dević Mon, June 19, 2017 21:42:41

I arbetslöshetens arma tider tar allt fler svenska institutioner, myndigheter och politiska partier fram utbildnings- och behörighetsfrågorna som en propagandafloskel.

De arbetslösa måste: ”Studera, studera och studera!” (Lenins berömda valspråk). De arbetande arbetar för två-tre, arbetsuppgifter som i stället hade kunnat fördelas på andra. Samtidigt valideras utländska utbildningar efter godtycke samt anställs allt mer (obehörig!?) utländsk arbetskraft (byggnadsarbetare, läkare, infödda lärare, präster m.fl.). Var finns förnuftsmoralen?

Vi borde prioritera våra egna arbetslösa samhällsindivider och vägleda dem till ett självförsörjande liv. En ny arbetskraftsinvandringsvåg för att trygga den svenska välfärden behövs nog inte; välståndet kan vi gott säkra själva!

Yrkesbehörigheten är dessutom inte en garanti för att man är en lämplig yrkesutövare. Exempelvis en legitimerad läkare är säkert en oerhört skicklig yrkesman/ -kvinna, men vilka kunskaper har hen av homeopati? All hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige arbetar enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, vilket de facto innebär att de inte får använda sig av alternativmedicin. I och med detta går den svenska hälsovården miste om ovärderliga naturmedicinska kunskaper: Qi Gong (Ch´i Kung), T´ai Chi Ch´uan, kinesisk örtbehandling m.m.

Att citron- och ingefärste, pepparmynta, salvia, tomater och vattenmeloner hjälper mot kronisk ledinflammation får man inte veta av reumatologer utan av homeopater och kloka olegitimerade gummor. Jag menar, förr gick våra mödrar ofta ut i skogen med tygpåsar under tidig vår- och sommartid och plockade både det ena och det andra – bland annat späda groblad, såkallade läkeblad, för att dra varet ur sår på skadade. Men det hände också att de skar skåror i björkarna och samlade björksaven i krukor, då björksav blandad med honung var läkande – både när man hade ont i bröstet och värk i lederna. Inte heller det får man lära sig. En kombination av alternativ medicin och traditionell läkarkonst vore alltså det ytterst bästa för vårdtagarna. Så borde också vara fallet med samförståndet mellan formellt outbildade och utbildade yrkesgrupper ― för samhällets bästa!

Nej, fram för mer sunt förnuft och fler kloka gummor! Förr var människorna mycket friskare med hjälp av kloka gummors och gubbars råd, som var ett viktigt hjälpmedel i vardagslivet. Ett exempel på detta är det världsberömda skånska mediet, författarinnan Helga Braconnier (1894-1973). Führern med flera av 1900-talets politiska ledare fascinerades av henne. I Skåne och Sverige tycks hon redan vara bortglömd.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA



  • Comments(0)//ljubomirsblogg.kosoric-lijovic.com/#post394

Arbetslivet i Sverige - en viktig tid i människans liv

Svenskt arbetslivPosted by Ljubomir T. Dević Fri, November 04, 2016 13:56:17

Arbetslivet är en viktig tid i människans liv med tanke på att det är då man utvecklas till ansvarsfull medborgare. Det är visserligen en ytterst lång och påfrestande väg att gå igenom som har stor påverkan på en individs mentala och fysiska hälsa, men som med allt annat i livet har också arbetslivet sina för- och nackdelar.

Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien där barn får arbeta på kaffe- och rörsockerodlingarna. De får dåligt betalt och använder farliga bekämpningsmedel utan något som helst skydd.

På Balkan kan man under den stekheta solen se fattiga barn gå runt och tigga enstaka dinarer för att hjälpa sina syskon och föräldrar. I Montenegro finns en skröna om att man blir myndighetsförklarad efter 40, då många människor blir kreativa och mer arbetsföra då. Skillnaderna är sålunda väldigt stora om man jämför arbetslivet i Sverige med andra länders.

I Sverige har alla som arbetar oftast en vänligare arbetsmiljö, där man under lugn och ro tillbringar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar, eller borde i alla fall kämpa, för arbetarnas rättigheter, dit folk kan vända sig för att få hjälp och stöd. Arbetare i Sverige har många rättigheter, men också skyldigheter.

Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer, eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa från arbetarnas lön, fast denna får de retroaktivt tillbaka när de har slutat arbeta genom sin pension.

Trots alla dessa fördelar och förmåner kan man än idag finna många nackdelar vad gäller arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt fysiskt och psykiskt krävande och belastande. Busschaufförer jobbar ibland 12-timmarspass per dag med få och väldigt korta raster, trots att de enligt lag har rätt till fem minuters vila varje timme.

Det finns således stora klyftor mellan inkomsterna och inkomsttagarna. Läkare och ingenjörer får exempelvis högre löner än utbildade lärare som har längre arbetsdagar, tuffare arbetsmiljöer samt utsätts för mer psykosocial stress. Trots lägre löner för en del yrkesgrupper betalar alla i Sverige skatt och arbetsgivaravgifter på samma premisser varje månad. På www.informationsverige.se får man svar på tal varför det är så:

"Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar till exempel sjukvård, barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg. Men också vägar, kollektivtrafik, flyktingmottagning och det gemensamma miljöarbetet bekostas av skatter."

Det är naturligtvis bra med skatt, eftersom den går till rätt saker för att vårt avlånga land ska kunna rulla och fungera tillfredsställande, men denna siffra kan påverka inkomsten i stor grad. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir över för gemene man - och för att klara av hela månaden med pengar i fickan måste man vara nitiskt sparsam och hushållsam.

Alla medborgare i Sverige har samma rättigheter (ja, åtminstone på papperet), men trots det är det mycket svårare för nyanlända flyktingfamiljer, invandrare och nya svenskar att få ett arbete med riktig lön. Det är även svårare för utomeuropeiska kvinnor med hijab och slöja att få jobb än kvinnor utan huvudbonad.

Alla nackdelar och orättvisor med arbetslivet i Sverige kan kanske försummas om man jämför med andra delar av den outvecklade världen. Det är dock alltid en krävande period som omfattar ansvar, respekt och försiktighet hos individen själv och i omgivningen.

Med mångkulturens inträde kom också industrialiseringen i Sverige att sätta fart i rekordtakt. På 1950- och 1960-talet startade den stora flyktinginvandringen till Sverige. Utländska medborgare påverkade mycket och positivt det svenska samhället, och utan invandring skulle Sverige stanna, skriver Johan Schück i DN. ("Johan Schück: Vi behöver fler i arbete – utan invandring stannar Sverige", DN.se, 2013-12-13)

Under 1950- och 1960-talet behövde vårt land sålunda en stor arbetskraftsinvandring på grund av sin starka ekonomiska tillväxt. Det var främst invandrare från Finland, Ungern, Jugoslavien, Grekland, Italien och Turkiet och resten var från krigsdrabbade områden. När de kom till Sverige fick de gå en snabbkurs i svenska i tre månader och sedan slussades de vidare och fick direkt arbete på olika arbetsmarknader. Så småningom blev den svenska ekonomin allt bättre på grund av invandrarnas goda insatser.

Den andra punkten var att de kom till Sverige med sina kulturer, matvanor, traditioner, språk och etniska bakgrund, som det svenska samhället påverkades djupt av. Sverige har i många avseenden blivit ett rikare land med invandringen. Se på alla livsmedelsaffärer som säljer mat av bästa kvalitet från hela världen - och det till överkomligare priser än i svenska butiker.

Utländska matvanor och matkultur väckte således en ganska stor uppmärksamhet hos svenska folket, i så stor grad att de idag allt oftare väljer att äta pizza, falafel, kebab, baklava, langos med flera andra exotiska rätter framför andra.

Språket är en av många faktorer som bidragit till att det svenska samhället påverkats i hög grad; exempelvis kan man nämna arabiskans ”jalla jalla” (skynda, skynda) eller ordet ”guss” (tjej) som har turkiska rötter.

Sverige har en mångkulturell samexistens idag, men där återstår en hel del saker att göra på vägen. För att man ska ha ett bättre och tryggare samhälle krävs fler stödjande insatser för att stimulera invandringen och därigenom stärka gemenskapen mellan invandrare, svenskar och andra folkgrupper!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA



  • Comments(0)//ljubomirsblogg.kosoric-lijovic.com/#post345

"Alla medborgare har samma rättigheter i Sverige - men trots allt är det mycket svårare för invandrare, oavsett om de är välintegrerade eller inte, att få ett arbete"

Svenskt arbetslivPosted by Ljubomir T. Dević Tue, December 22, 2015 12:26:29

Arbetslivet är en viktig period i människors liv som kräver att man är försiktig, ansvarsfull och respektfull. Det är dock en lång och krävande tid med nya utmaningar och stor inverkan på individers mentala och fysiska hälsa. Som allt annat har det svenska arbetslivet stora skillnader med både många fördelar och nackdelar.

Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien och Afrika där barn får arbeta inom jordbruk och skogsindustri, och då framför allt på kaffe- och sockerrörsodlingar. De använder farliga bekämpningsmedel utan några som helst skyddsutrustningar samt erhåller undermåliga löner. I São Paulo och Rio de Janeiro kan man under den stekheta solen betrakta oskyldiga barn gå runt och tigga enstaka kronor och ören för att hjälpa sina fattiga familjer. Skillnaderna är väldigt stora i arbetslivet i Sverige och andra länder.

I Sverige har alla som arbetar en anpassad arbetsmiljö, där man under lugn och ro spenderar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar för arbetarnas rättigheter och dit folk kan vända sig för att få den hjälp de behöver. Arbetare i Sverige har många rättigheter. Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb, medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa pengar från arbetarnas löner, en summa som de får tillbaka senare när de slutat arbeta i form av pension.

Trots alla dessa fördelar kan man än idag finna många nackdelar och orättvisor som rör arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt komprimerade och tuffa. Busschaufförer och taxiförare arbetar ibland mer än tio timmar per dag med få och väldigt korta raster.

Det finns således allt större klyftor mellan inkomsttagare. Läkare och ingenjörer får till exempel mycket högre löner än lärare som har längre arbetsdagar, otillfredsställande arbetsmiljöer samt utsätts för mer stress och press. Trots dessa minimalt låga löner betalar alla i Sverige skatt varje månad. Skatten som betalas ut månatligen är cirka 33 procent av inkomsten. Det är emellertid bra med skatt eftersom den går till skolor och sjukvård, men denna siffra kan i hög grad påverka inkomsterna. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir övers och för att klara av en hel månad med pengar i bakfickan måste man vara ytterst hushållsam och sparsam.

När väl invandringen till Sverige tog fart satte den sina djupa spår i det svenska samhället. De invandrare som kom till Sverige tog med sig en del av sin kultur, seder och bruk, religion, men framför allt en hel del exotiska maträtter som tidigare varit främmande i Sverige. Idag finns sålunda ett otal utländska matkedjor, restauranger, cateringfirmor, pizzabutiker och gatukiosker. Sverige övergick således från ett fattigt och enkelt lantbrukarsamhälle till ett av världens mest framgångsrika bidrags- och biståndsgivarländer.

Det förr så fattiga Sverige har sålunda i rekordfart utvecklats till ett rikt, renommerat och ackrediterat land med kulturell och ekonomisk mångfald - ett samhälle där man kan leva i fred trots sin politiska ideologi, hårfärg, hudfärg eller sexuella läggning. På papperet har alla medborgare i Sverige samma rättigheter och möjligheter och de invandrare som accepterar att assimileras lider ingen diskriminering, men vad händer med de som hamnar utanför integrations- och assimileringsprocessen?

Trots allt är det mycket svårare för invandrare, oavsett om de är välintegrerade eller inte, att få ett arbete. Det är nästintill omöjligt för kvinnor med hijab och slöja att komma in på arbetsmarknaden än kvinnor utan huvudbonader. Varför denna diskriminerande åtskillnad? Alla nackdelar med arbetslivet i Sverige kan dock försummas om man jämför med andra delar av världen. Det är under alla omständigheter en mycket krävande period ur olika aspekter som både omfattar ansvar, respekt samt försiktighet!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA



  • Comments(0)//ljubomirsblogg.kosoric-lijovic.com/#post293